Från 1900-talets början fram till idag har funktionalismen varit en av de mest populära stilarna inom den svenska arkitekturen. På Hemnet kan vi se mängder av lägenheter och hus som är till salu med stiltypiska kännetecken så som fyrkantiga fasader, geometriska former och fria siktlinjer. Vi har djupdykt i funktionalismens historia och dess föregångare för att lära oss mer om den omtyckta stilen.
Funktionalismen tog sitt avstamp under den första halvan av 1900-talet och följde en enkel och rak design. Denna avskalade formgivning var nämligen en reaktion på den uttrycksfulla jugendstilen och nationalromantikens olika uttryck som hade kännetecknat arkitekturen under sekelskiftet i Europa. Allt fler europeiska arkitekter reagerade på de tidigare stilarnas utformning. De präglades av dekorativa utsmyckningar som varken tjänade något syfte eller fyllde någon funktion. Arkitekterna ville nu ta fram en ny stil och de var överens om en tydlig vision: Ett hem måste vara funktionellt. Och därmed så var funktionalismen född.
Två av funktionalismens främsta föregångare är Walter Gropius och Le Corbusier. Den tyska arkitekten Walter Gropius grundade designskolan Bauhaus 1919, vilken kom att bli startskottet för flera framgångsrika arkitekter och formgivare. Bauhausskolan tvingades stänga ner bara 13 år senare på grund av nazismens framfart, men den säregna stilen spred sig fort utanför Tysklands gränser. Schweizisk-födda Le Corbusier tillhör också en av funkisstilens kändaste stilskapare. Han ritade lägenhetskomplex i en rasande fart och var övertygad om att ett hems primära syfte skulle vara att det var funktionellt, annars hade det inget värde. Han sa att ett hem skulle vara ”en maskin som man kan bo i” och kunde likställas vid ett flygplan, bil eller tåg för att få ett fullgott värde.
Den svenska funktionalismen tog fart först 1930 i samband med Stockholmsutställningen där Gunnar Asplund var utställningsarkitekt. Stockholmsutställningen var fylld med det senaste inom arkitektur, konsthantverk och formgivning och besöktes av fler än fyra miljoner människor. Sverige hade vid den tiden bara fem miljoner invånare så utställningen var minst sagt en succé. Efter utställningen fick funkisstilen fäste på riktigt bland svenska arkitekter så som Sven Markelius, Edvin Engström och Uno Åhrén.
Länge fanns det en förhoppning om att stilen skulle ha större påverkan på samhället, men de flesta av oss förknippar nog funkis med arkitektur snarare än ett inflytande på det svenska folkhemmet. För den som vill se riktiga funkishus idag ska man besöka Södra Ängby utanför Stockholm där över 500 villor från 1930-talet fortfarande står kvar. Med originaldetaljer och tydliga funktionalistiska drag har området fått kultstatus som till och med har porträtterats på ett frimärke 2013.